En efter en meddelar de att de lämnar Ryssland, antingen helt eller delvis. Det är uppenbart oförenligt med europeiska företags värderingar att bedriva affärsverksamhet i ett land, som utan orsak anfallit en annan självständig stat mitt i Europa.
Först informerade till exempel Fazer i början av mars genom ett pressmeddelande om att bolaget upphör med sin export till Ryssland. Den utgör cirka 12,5 miljoner euro och består i huvudsak av konfektyr, men också mjöl och flingor. En knapp vecka senare meddelade bolagets verkställande direktör Christoph Vitzthum, också via en pressrelease, att även själva verksamheten i Ryssland avvecklas. Det handlar om betydligt större belopp, det vill säga en försäljning om drygt 157 miljoner euro. Det är frågan om fyra bagerier med 2 344 medarbetare.
Samma mönster förekommer bland andra finländska företag. S-gruppen har i början av mars upphört med att sälja ryska varor i sina matbutiker här i Finland, men meddelar senare att man avser stänga sina Prisma-butiker i S:t Petersburg och upphöra med sin hotellverksamhet där. Valio avslutade sin ryska export omedelbart, men information om att stänga ostfabriken nära Moskva kom senare, och så vidare.
Redan den 7 mars listar Yle 32 finländska företag, som avser avsluta eller minskat sin verksamhet i Ryssland. Bland dessa märks Fiskars, Hesburger, Kesko, Kone, Nokia, Nokian renkaat, Paulig, Raisio, Valio och Wärtsilä. Förteckningen över utländska internationella företag är ännu längre och innehåller namn som Apple, Disney, Exxon, H & M, Ikea, Nike, PwC, Shell och Youtube, för att nämna några.
Enligt uppgifter i offentligheten finns det ungefär 100 bolag i Finland, som har cirka 300 dotterbolag i Ryssland. Totalt representerar samtliga finländska företag i Ryssland en omsättning motsvarande drygt 6 miljarder euro. Detta bekräftades bland annat av prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank på ett seminarium arrangerat av Centralhandelskammaren och Utrikesministeriet den 25 mars.
Oförenliga värderingar orsaker till avvecklingen
Rysslands anfall mot Ukraina den 24 februari tidigt på morgonen har inte undgått någon. Den ryska ledningen föreställde sig uppenbarligen att Ukraina skulle gå lika lätt att besätta som Krim 2014. En månad senare framstår det allt tydligare att beslutet att anfalla Ukraina var ytterst illa underbyggt och ogenomtänkt. Den ukrainska armens stridsduglighet och vanliga ukrainares försvarsvilja felbedömdes fullständigt.
Samtidigt som Ryssland tillfogar ukrainarna omänskligt lidande och förstör infrastruktur dyker den ryska ekonomin. Beslutsfattarna i Moskva hade inte räknat med de eniga och massiva ekonomiska sanktionerna i form av exportstopp, nedfrysning av enskilda ryska företags, bankers och oligarkers tillgångar i väst samt den ryska centralbankens utländska valutareserver, flera ryska bankers uteslutning ur Swift-systemet, etcetera.
Mot den här bakgrunden är det naturligtvis inte svårt att förstå de finländska företagens avveckling av sin ryska verksamhet. Att upphöra med exporten till Ryssland har varit enklare, däremot bjuder en avveckling av affärsverksamheten i Ryssland på betydligt större utmaningar.
Det handlar således om att det blir allt kärvare att bedriva affärsverksamhet i Ryssland redan på grund av det drastiskt försämrade ekonomiska läget där. De ekonomiska sanktionerna har utan tvekan effekt. Men det handlar framför allt om att det måste vara uppenbart oförenligt med europeiska företags värderingar att bedriva affärsverksamhet i ett land, som utan orsak anfallit en annan självständig stat mitt i Europa. Det är alltså frågan om så kallad renommérisk.
”Att upphöra med exporten till Ryssland har varit enklare, däremot bjuder en avveckling av affärsverksamheten i Ryssland på betydligt större utmaningar.”
Fazer-koncernens vd Vitzthum uttryckte saken i sitt pressmeddelande så här: ” Vi ser inget annat alternativ än att avstå från vår verksamhet i Ryssland. Rysslands anfall i Ukraina är en fientlig gärning, som har tragiska följder för hela regionen. Vi har varit tvungna att ta hänsyn till flera intressegrupper och allvarliga följder, och vi kunde därför inte avveckla vår verksamhet så snabbt vi hade önskat.”
Olvis styrelseordförande Pentti Hakkarainen konstaterade bland annat i samband med bolagets meddelande att stänga sitt bryggeri i Belarus den 5 mars: ”Situationen i Ukraina är mycket allvarlig och våra tankar är på ukrainarnas sida, som utsatts för krig. Vi fördömer allvarligt anfallet mot Ukraina. Vi har förbundit oss att verka enligt Olvis värderingar, och detta är det enda förnuftiga beslutet att säkra en långsiktig och ansvarsfull verksamhet.”
Ukas reglerar avvecklingsalternativen
Avvecklingsbeslutet till exempel för Fazer har varit betydligt svårare att fatta. Det har bland annat att göra med att den ryska bageriverksamheten i praktiken belagts med försörjningsskyldighet säger Vitzthum i en intervju med HS Visio 26.3. Trots att bolaget inte officiellt är underkastat denna skyldighet har det ett samband med att Fazers tre bagerier i S:t Petersburg har en marknadsandel om cirka 40 procent, medan bageriet Zvodznys i Moskva är 15 procent.
Fazer kunde sålunda varken avsluta verksamheten eller sälja den innan myndigheterna den 4 mars meddelade att det trots allt är möjligt att göra det senare om köparen är rysk.
Medan ledningen jobbade febrilt med att klargöra de rättsliga implikationerna av avvecklingen gick diskussionen het i sociala medier. De snabbaste planerade redan köpbojkotter och i offentligheten undrade man över om Fazer hade för avsikt att föda de ryska militära styrkorna och avsåg bolaget eventuellt att profitera på situationen, berättar Vitzthum. Det fanns med andra ord en reell möjlighet att renommérisken skulle ha realiserats.
En ukas utfärdad av Rysslands president 1.3.2022 reglerar möjligheten att avveckla affärsverksamhet i Ryssland. Den gäller samtliga medborgare i stater, som Ryssland klassificerat som fientliga, det vill säga bland annat alla EU:s medlemsländer.
Begränsningarna, det vill säga ett försäljningsförbud, gäller för närvarande endast egentliga aktiebolags aktier, så kallade AO. Däremot går det uppenbarligen att avyttra andelar i bolag med begränsat ansvar, det vill säga OOO, som ungefär motsvarar den tyska bolagsformen GmbH.
Om bolaget har tillräckligt med tillgångar och tillhör kategorin små eller medelstora företag med en balansomslutning under en miljard rubel och med en personal under 100 personer, är en frivillig likvidation likaså möjlig enligt EK:s information.
I och med att kriget förlängs och den ryska ekonomin fortsätter att försämras är det skäl att vara beredd på ytterligare restriktioner när det gäller eventuell avveckling av företagsverksamhet i Ryssland. Myndigheterna har uppenbarligen redan nationaliserat vissa leasade flyg.
Svårt att tro på en återkomst
På en fråga om Fazer någon gång kan återvända till Ryssland svarar Fazer-koncernens vd Vitzthum i intervjun att han naturligtvis inte kan prata för alla inom Fazer, men att han själv inte tror på en återkomst. Han konstaterar vidare, att för tillfället ser han fler problem än möjligheter i Ryssland.
Beslutet att anfalla Ukraina har resulterat i en humanitär katastrof med tusentals civila dödsoffer, miljontals människor på flykt och utraderad infrastruktur, men det utmanar också de europeiska säkerhetsstrukturerna. Dessutom försätter det den ekonomiska utvecklingen inte bara i Europa, utan också i hög grad i Ryssland, under betydande press. Hur detta kommer att sluta kan man bara spekulera om. För tillfället är det inte svårt att föreställa sig olika dystra scenarier.
I och för sig är exporten från Finland till Ryssland begränsad. Vi talar om cirka 5 procent av vår totalexport. Den är med andra ord umbärlig. De indirekta effekterna på vår ekonomi är däremot betydligt större. Konsumentförtroendet har till exempel enligt senaste mätning sjunkit klart. Hur Finlands säkerhetspolitiska beslut utformas påverkar självfallet också i hög grad investeringsklimatet i vårt land.