Februari: Ekonomisk politik

Den svåra konsten att göra ekonomisk politik i Finland

årsmötesföredrag 18.2.2016 av riksdagsman Juhana Vartiainen (saml.)

Finland har befunnit sig i en utdragen kris som varat i över sju år och det dystra ekonomiska läget är ett starkt bevis på situationen. Jämfört med de andra europeiska länderna påvisar den finländska ekonomiska utvecklingen låga siffror. Skrämmande är att Finland och Grekland kan jämställas på europeisk nivå. År 2016 understiger sysselsättningen och produktionen fortfarande 2008 års nivå i Finland.  Vartiainen konstaterade att detta inte är så överraskande i vår ekonomi – prislappen på vår välfärd är hög.

Vartiainen hänvisade till sin och Anders Borgs rapport: Mer konkurrenskraft, arbetskraft och produktivitet, i vilken författarna kommenterar hur Finland ska ta sig ur ”krisen”. Dessa ”teser” återspeglar sig i regeringsprogrammet men frågan är närmast hur rekommendationerna ska implementeras. Vartiainen framhöll att de ekonomiska-politiska rekommendationerna inte har befolkningens och väljarnas tilltro.

För att kartlägga den ekonomisk-politiska situationen i Finland gav Vartiainen en historisk återblick på nämnda situation i Finland. Som avgörande faktor nämnde Vartiainen Finlands strävan mot att staten och intresseorganisationerna kommer överens om lönefördelningen och att den strategi som uppgjordes för länge sedan, dvs. att undvika intressekonflikter, fortfarande är aktuell. Strävan efter konsensus är stark.

Idag är även Finland en del av den globala kapitalmarknaden, vilket bl.a. innebär högre kapitalmarknadsstandarder att följa. Den globala kapitalmarknaden påverkar i sin tur även förmågan att styra ekonomiska parametrar. Vartiainen framhöll att den globala kapitalmarknaden inte kan påverka fördelningen av kapital och lön samt att investeringarna är lika lönsamma i Finland som i andra länder.

Vartianens medicin mot krisen är att öka sysselsättningsgraden genom att få arbetsföra medborgare att stanna längre i arbetslivet. Att enbart öka produktivitetsgraden hjälper inte Finland ur krisen. Vartiainen kommenterade även kort samhällsfördraget med att konstatera att det finns något recept till hur avtalen ska främja ekonomisk tillväxt.

Vartiainen sammanfattade sin presentation med att framhålla att avspeglingen av den politiska diskussionen inte har varit tillräckligt analytisk och beskrivande för att övertyga finländarna om deras rättigheter och skyldigheter. Enligt Vartiainen förlamar bl.a. konsensustänkande en väsentlig del av regeringsprogrammet i Finland. I Sverige t.ex. är det lättare att genomföra reformer eftersom de ekonomisk-politiska förslagen inte påverkas av något konsensusmotstånd.